Jag vet om att jag är jäkligt sent ute när det gäller både två av mina rekommendationer. Jag hade egentligen tänkt att slänga upp dessa för en del veckor sedan. Men det blev inte så av någon anledning. Och säkerligen så säkert samtliga redan hört det jag tänkt tipsa om. But I say Fuck It!! Jag kör ändå.

En platta som jag lyssnat maniskt på under de senaste veckorna är Foo Fighters nya skiva Wasting Light.
Denna skiva är så satans blytung och så jäkla Bad Ass så det finns inte.
Detta är enligt mig det bästa bandet släppt ifrån sig och jag kan till och med sträcka mig så långt och säga att detta är troligtvis den bästa plattan Dave Grohl någonsin varit involverad i. Japp detta inkluderar även Nevermind med Nirvana (recension på den skivan kommer att komma någon gång i framtiden). Jag hör ramaskrien, men detta är min åsikt.

Hela plattan finns på Spotify och jag lovordar denna skiva till alla som älskar lite tyngre hårdrock. Och givetvis till alla fans av tidigare Foo Fighters-plattor.

Spotify: Foo Fighters – Wasting Light



Min andra rekommendation är en total omvändning jämfört med Foo Fighters.
Chris Medina heter herren som ligger bakom denna underbara låt, som är gjort till hans fästmö som (om jag förstått det rätt) fått en allvarlig hjärnskada.
Otroligt vacker låt som krypper innanför skinnet och ger en rysningar som håller igenom hela låten.

Ja jag vet. Jag har hintat om min tillbakagång men sen så har det inte hänt ett dugg och detta ber jag om ursäkt över. Bara den att det har varit fullt upp de senaste veckorna, och det kommer vara ännu mer veckorna fram över.
Men lite ska jag iaf uppdatera er.

Påsken var hur skön som helst. Em och jag packade bilen full med bröte och ungarna och sen så tuffade vi ner till mina kära föräldrar nere i Trelleborg.
Vi åt gott, drack gott, ja rent allmänt njöt av varandras sällskap. Alltid lika mysigt och trevligt och jag längtar mer och mer till den dagen vi kommer hitta en lägenhet där nere, så jag kan flytta hem igen. För hur mycket jag än älskar Borås, så är mitt hem nere i Skåne. Och det underbara är att det var min fästmös idé att vi skulle flytta ner, så det kommer inte kännas som att jag tvingar ner henne ner. Så någonstans (förhoppningsvis) runt början av nästa år så blir det en flytt.

Veckan därpå så hade jag ett litet mysigt dopgig tillsammans med den alltid lika talangfulla Amina. Den här tösen har verkligen en jättegudomlig röst och fortsätter hon i samma bana som hon redan är på, så kommer det gå jäkligt bra för denna unga dam.
Detta var första gången jag spelat i Ramnakyrkan här i Borås. Jag blev lite paff när vi kom till stället med tanke på att jag tänkte att vi spelar i en kyrka, kyrka betyder vanligtvis grym akustik, vilket betyder: inget bökande med PA och annat skit.
Den otroligt vackra lilla kyrkan var rent av träd, vilket resulterade i att den svalde ljudet jäkligt snabbt.
Men visst gick det bra ändå. Alltid kul att klä upp sig i kostymen igen. Varje ursäkt jag får att klä upp mig i kostym, den kommer jag ta.

Jag kommer troligtvis slänga upp ett par extra inlägg under dagen, men tills dess så lämnar jag er med en liten video ifrån dopet där Amina sjunger Lisa Nilssons Handens Fem Fingrar.



Såhär i efterhand hör jag att gitarren är lite sur. Men det får gå ändå.